Gamla tider Arkeologer gräver ut ett gårdsdestilleri i Skottland för första gången. Det handlar om ett av landets första licensierade gårdsdestillerier. James Smith tog i oktober 1825 ut licens för en panna på farmen Blackmiddens i Cabrach. Senare följde destillerierna Cabrach, Lesmurdie och Tamnaven. Vi befinner oss i Eastern Highlands, söder om Keith och öster om Glenlivet.
Smith gjorde 11 500 liter första året. Han gjorde även grainwhisky, som i liggarna noteras ”corn” och refererar till omältat korn. Kornsorter var Bere och Bigg. 1830 var Smith uppe i 22 000 liter av båda varianterna. Men 1833 upphörde produktionen. Och 1851 försvann resterande pannor från socknen när Tamnaven och Cabrach gav upp. Ingen av destillatörerna hade lagerhustillstånd vilket innebar att spriten såldes som den var efter några månader eller veckor i fat. Orsaken till misslyckandet var konkurrensen. Framförallt från illegala operatörer som slapp skatt men också från den uppsjö av nya licenser som utfärdades mot slutet av årtiondet.
På 1830-talet var 30 destillerier registrerade hos myndigheten i Elgin. I Upper Cabrach där Blackmiddens låg var risken för missväxt större än i Lower Cabrach. 1833 överförde James Smith licensen till sin fru Elizabeth vilket tyder på finansiella svårigheter. Det blev ingen mer whisky gjord på farmen (i alla fall inte legalt).
Normalt sett inrymdes all apparatur i själva ladugården men hos Blackmiddens byggdes ett separat pannhus. Socknen delade förmodligen maltugn vilket innebar att man mältade på sin gård för att sedan bege sig bort till Corinacy där den gemensamma ugnen fanns. Det förklarar varför Smith valde att göra whisky på omältat korn också.
Kvar idag är bara ruiner, platsen övergavs för länge sedan. Arkeologerna gräver i markerna för att klargöra förhållandet mellan jordbrukande och destillerande. Trakten var känd för smugglande och när lagen ändrades 1823 och kommersiella destillerier etablerades hängde så småningom familjen Smith på med ett av de första legala gårdsdestillerierna. Pannan var bara på 180 liter.
Joan Harvey är släkt med arvtagarna på farmen Blackmiddens, hon minns berättelserna från sin barndom:
– Det berättades att min anfader var ledaren av smugglargänget. Vi var ”freebooters” som tog whiskyn till Aberdeen för att sälja på pubar. Deras äventyr har förts vidare i generationer. Min släkting red sin vita hingst genom socknen när skattefogdarna var i antågande för att varna de andra. En gång hade myndigheterna slagit en järnring kring Aberdeen för att fånga smugglarna. Då packades whiskyn i en likkista som lastades i en vagn, fogdarna tog av sig hattarna när ekipaget passerade förbi.
Drömmen för arkeologerna vore att hitta kvarglömda flaskor med whisky i men det lär inte ske. Layouten av destilleriet har kartlagts och man har funnit personliga ägodelar från de som en gång jobbade här, som tomma flaskor och pipor för tobak samt en del lergods. Utgrävningen är startskottet på en bygdesatsning där näraliggande gården Inverharroch ska omvandlas till destilleri och besökscentrum.
– Destilleriet ska använda sig av ålderdomliga metoder och göra en whisky vi kallar Cabrach och smaka som den sannolikt gjorde på 1820-talet, säger arkeolog Peter Bye-Jensen.
10 heltidsjobb skapas och över 20 000 besökare per år väntas. Bygget inleds i år och invigning sker inom loppet av några år.
