Release | VÄRLDEN Special Releases är här. Nästan. Whiskyn blandades ihop redan för någon månad sedan och nu har Diageo självmant avslöjat uppställningen. Men hugade spekulanter får vänta till i höst för att få köpa. Precis som vanligt.
– Branschens kanske mest emotsedda händelse är när Special Releases kommer, säger Diageos talesman Nicholas Morgan. Vi som ligger bakom bubblar av entusiasm och engagemang, det svårt att hålla mun. Därför är det lika bra att vi avslöjar uppställningen redan nu. Men vi håller på den elfte whiskyn som får bli en överraskning i höst.
Port Ellen fyller 37 år och är från 1979, lika gammal som fjolårets 1978. Brora vänder i dörren och föryngrar sig rejält. Kurvan de senaste åren från 35 över 37 till 38 år är bruten, kan orsaken vara att destillatet inte klarar högre åldrar? Nu blir den 34 år och kommer från 1982. Fast den häftigaste whiskyn är 52-åringen (!) från graindestilleriet Port Dundas gjord 1964. Andra releasen efter 2011 års 20-åring daterad 1990.
– Blender Keith Law måste ha hittat sin diamant eftersom han vågar gå så tungt och gammalt. Blir helt klart den whisky jag ser fram emot mest att få testa, förklarar Whiskyspots Henrik Aflodal som de senaste åren varit enda nordbo att testa hela rangen.
Andra fina destillat att se fram emot är en 17-årig Teaninich från 1999 samt en 18-årig Glen Elgin från 1998 (tagen ur sherryfat). Båda superdestillat som fått alldeles för lite speltid som singelmalter i sina liv. Den andra sherrypavan i samlingen är Blair Athol 23 år från 1993. Och så får vi se en medelålders 18-årig rökig Caol Ila. En spännande ålder där man förväntar sig stor whiskykonst, i alla fall något helt annat än 2014 års 30-åring. Dödingen Convalmore gör bejublad comeback, en 32-åring destillerad 1984. Henrik Aflodal minns 2013 års version som en ”skitkul fruktbubblande utgåva.”
Självklart återkommer Lagavulins 12-åriga cask strength-version, en institution sedan serien uppstod 2001. Det som saknas är Caol Ilas orökta variant som varit med de senaste elva åren. Kanske är det den vi får se i höst? Förhoppningsvis inte, menar Henrik Aflodal, som aldrig förstått charmen med den strippade nord-ileachen:
– Avsaknaden av rök och simpel sötma istället för frukt gör whiskyn rätt meningslös. Fjolårets version saknade dessutom temperament, unpeated Caol Ila piskar vanligen på ohämmat med aggressiva kryddor.
Det vi kan vara säkra på är att prisläget står sig. Toppwhiskyn Port Ellen har de senaste åren gått från 1500 över 2200 och 2400 till 2500 pund. Så ska vi tippa £2600 för 2017? Trots att den bara är 34 istället för 37-38 år.
