Du har säkert sett den. Loch Lomond med signalblå etikett. Skämswhiskyn med finkelvarning som dök upp några år in på 2000-talet. Stället var sjavigt, en industribunker med höga stängsel och aldrig en människa i sikte. 2014 hände något. Nya formgjutna flaskor togs fram, grafiken antog en sober elegant look. Och innehållet stöptes om fullständigt. Intrycket av ful industri består men idag möts man som besökare av ett välkomnande leende. Den där ”fulspriten” har bäddats ner i betydligt trevligare kontext, vilket får en att tveka. Kanske är de där skämmiga noterna tecken på genialitet, ett schizofrent drag i personligheten som ingen annan skotte besitter och som gör Loch Lomond till ett unikum med begynnande kultstatus. För vem vill inte gå dit ingen annan varit? Whiskyspot gläntar på dörren till det oupptäckta, en omvärdering av det många erfarit men färre förstått. Här är berättelsen om hur den fula ankan blev en karaktärsfull svan.