Whiskymakande Bruichladdich satsar på att bli en helt genuin Islay-malt. Precis som Bowmore, Laphroaig och Kilchoman ska man mälta sitt eget korn. Men inte i form av maltgolv utan Saladin-boxar (som försvann från Skottland med Tamdhu 2007). Tekniken innebär att blötlagd malt får gro i en stor bassäng och hålls i rörelse med hjälp av skovlar som rör sig i snigelfart fram och tillbaka. Box med tillhörande ugn ska stå färdig 2023. Så mycket som 42% av kornet odlas redan på ön men sänds till Inverness för mältning. Egen maltugn gör destilleriet mer flexibelt för experiment och utveckling av nya smaker. Och så kan man på fundamentalistisk vis öka spårbarheten för varje flaska ner till vilka åkerlappar kornet vuxit på. Här ska främst limiterade batcher göras på utvalt korn med målet att tillgodose 50% av produktionen (på sikt kanske 100%). Inte bara lokalt odlat Islay-korn utan även ekologiskt dito från Elgin samt urtima bere-korn från Orkney.
Bruichladdich får kontroll över hela processen från ax till flaska eftersom buteljeringen redan sker på destilleriet och utgåvorna balanseras med originalvattnet ner till buteljeringsstyrka. Nyordningen minskar klimatpåverkan när man inte längre belastar färjetrafiken med sina kornlaster. Dessutom undersöker bolaget möjlighet att använda tidvattnet som energikälla och även biomassa som bränsle till sin ångkokare. Nyligen förvärvades 30 hektar mark på Shore House Croft för att testa olika kornsorter på egen hand. Man letar efter nya varianter som är härdiga och tål det extrema öklimatet. För tillfället gör Bruichladdich 13 olika stilar genom att variera rökinnehåll och kornsorter under namnen Bruichladdich, Port Charlotte samt Octomore.
– Att driva företag på en ö gör oss medvetna om att vår sociala, ekonomiska och miljömässiga påverkan måste vara positiv, menar CEO Douglas Taylor. Vi har ett ansvar inför ön och dess invånare. De senaste åren har vi blivit alltmer hållbara ur ett klimathänseende. Enkla saker som att sluta använda buteljerat vatten och nyttja eldrivna fordon. Mer komplicerade åtgärder som att anlägga korridorer för vilda djur mellan åkrarna, eller att återanvända spillvärmen från våra pannor. Allt detta är del i ett långsiktigt arbete där vi ska vara hållbara i allt vi gör för att skapa en ljusare framtid för kommande generationer.
Destilleriet planerar också att öka sin lagerhuskapacitet. Två lagerhus står redan klara och ytterligare fyra planeras. Bruichladdich byggdes 1881 av bröderna Harvey för att kapitalisera på blended-boomen. Invergordon stängde ner 1994 för att sporadiskt göra whisky stötvis under åren. 2001 återupplivades destilleriet av vinhandlarna Mark Reynier och Simon Coughlin från London som anställde Bowmores Jim McEwan som whiskymakare. Man sålde 2012 ut till franska Rémy Cointreau. Idag görs dryga miljonen liter whisky årligen. Bruichladdich är Islays största privata arbetsgivare med 80 anställda (plus 20 på fastlandet) vilket är mer än Diageo som driver tre destillerier på ön. Bara kommunhuset har fler folk i arbete. Good work Laddies!
