Startskottet för skotsk whiskyindustri sägs vara lagreformen Excise Act 1823. Men whiskybranschen hade ett liv innan dess. Kommersen var livlig i lågländerna och whiskydynastier som Haig och Stein levde som baroner på 1700-talet. Skotsk whiskys första storhetstid kantas av krig, skattepålagor och massor av dålig whisky. Henrik Aflodal berättar låglandswhiskyns fascinerande historia och testar spillrorna av en utskälld landsända.
LOWLAND WHISKY får inte mycken uppmärksamhet. Det snackas förstås en del om högprofilerade Auchentoshan. Visst dricks Classic Malt-virren Glenkinchie gärna. Och småskutten Bladnoch har en skara dedikerade fans. Annat var det förr. WhiskySkottland föddes i lågländerna. Det var här husbehovsbränningen kommersialiserades när jättelika fabriker växte fram som till och med utmanade gin-fabrikörerna söder om gränsen. Den whiskyn var platt och intetsägande, rent ut sagt dålig.
Imagen bet sig fast och än idag ser whiskydrickarna ner på Lowlanders. Å andra sidan lyfts Rosebank och St Magdalene till skyarna, bägge utdöda och därmed eftertraktade objekt för ”sulten” dyrkan. Vi ska ta reda på om Lowland whisky är trist och dumlättig eller om vissa destillerier faktiskt har/hade originalitet och driv. Men först en fascinerande tillbakablick i whiskyhistorien. Den här gången lämnar vi den ”uttjatade” lagändringen 1823 därhän (som kickstartade whiskybranschen som vi känner den idag). Vi ska längre tillbaka till 1600- och 1700-talen, en tidsperiod få whiskytexter berör och därför så mycket mer spännande att utforska.
Att brännvin är en rätt modern företeelse har tekniska orsaker. I forntiden destillerade egyptierna parfymer med rudimentär utrustning. Missionärer anammade kunskapen när Europa kristnades och de små mängder alkohol man fick fram medelst luftkylning av ångorna fick främst medicinal användning enligt principen ”ont ska med ont fördrivas”.
Dryckesdestillering i Skottland etablerades på 1400-talet. Den gode John Cor (munken som beställde ’8 balls of malt’ till kungens hushåll för att göra akvavit) fick 1494 ihop motsvarande 1500 flaskor (vilket måste ha varit omständligt). Sönderfallet av klosterväsendet under protestantismens framfart kommande århundrade friställde en massa munkar som gjorde bruk av sina specialkunskaper i mer sekulära sammanhang.
Nu utvecklades också hantverket, för att koka sprit i större mängd krävs effektiva kylmetoder. På 1500-talet introducerades vattenkylning genom att ett rör placerades inuti ett större rör som fylldes med kallvatten. Senare snedställdes det inre röret och slutligen böjdes metallen i serpentiner för att öka sublimeringstakten. Andra förbättringar var pannans form med upprest hals och snedställning av lyne-armen för att öka refluxen, alltså omkokning/rening av alkoholen.
På 1600-talet identifierade statsmakterna whisky som inkomstkälla när den första maltskatten inrättades. I samma stund kriminaliserades whiskymakandet som dittills varit ett naturligt inslag i lantlivet. I Act of Excyse från 1644 fastslås att kronan ska ha del i ‘everie pynt of aquavytie or strong watteris sold within the country’. Inbördeskriget är utlösande faktor, rojalisterna behöver pengarna för att betala sin krigsinsats.
Den första whiskylicensen kom också ur ett krig. Jakobiterna, vars mål var att återinsätta Stuart-ätten på den brittiska tronen, hade många anhängare i norr. 1689 utbröt det första upproret. Duncan Forbes ’brewery of aqua vitae’ i Ferintosh norr om Inverness bränns ner under oroligheterna. 1690 återuppbyggs destilleriet varpå licens beviljas till årlig kostnad av 400 merk. Halvön Black Isle hyser som mest 29 (illegala) pannor.
1707 års union mellan England och Skottland uppfinner ’gaugers’. Board of Excise städslar skatteindrivare (oftast engelsmän) som jagar lönnbrännare över hela Skottland. 1713 införs dessutom skatt på mältat korn. Dubbla skattepålagor får skottarna att se rött. Demonstrationer möts av soldater och skatten dras tillbaka men återinförs 1725. Ale-konsumtionen minskar och hembränningen ökar och upploppen är tillbaka.
I Glasgow drabbas politikern Daniel Campbell hårt när elva personer i hans hushåll dödas i en attack. Som kompensation får han 9000 pund av staden och köper ön Islay samt delar av Jura. Campbells förmögenhet grundlades i handel med Sverige, amerikansk tobak byttes mot järnmalm. Det fina med affären är att Islay står utanför kronans skattehärad och beskattas ’in farm’ vilket betyder att den lokale lairden har exklusiv beskattningsrätt. Ön utvecklas ändå till ett veritabelt skatteparadis där torparna slipper betala skatt på sitt brännvin så längre arrendet erläggs.
Oroligheterna kulminerar hösten 1736 med ’Porteous Riots’ i Edinburgh. Smugglarna Andrew Wilson och George Robertson inväntar avrättning då Wilson hjälper sin kumpan att fly häktet. Robertson tar sig ur landet och får en fristad i Nederländerna men Wilson hängs under vilda protester. Kapten John Porteous kallar in stadsvakten som försöker skingra folkmassan med varningsskott men situationen urartar och sex personer dödas. Porteous åtalas och fälls för mord men benådas efter påtryckningar från London.
Nu spårar allt ur. En lynchmobb på 4000 man tågar till fängelset i Tolbooth och drar ut Porteous på gatan där han hängs i sin egen nattskjorta men lyckas krångla sig fri (händerna var inte bakbundna). Kaptenen dras ner och misshandlas svårt, ena armen bryts och skuldran krossas, varpå mobben ånyo hänger upp den sargade kroppen i galgen.
