Review | SYSTEMBOLAGET Svenske pionjären firar 10 år med att ge ut sin första 10-åring så när som på två veckor. Basen är naturligtvis 200-liters bourbonfat men tongivande är färskare ek i form av ukrainska vinfat och ungerska tokajer-tunnor. Whiskyn lades ner i Bodås gruva i november 2004 och fiskades upp på senhösten 2014 och ”smögs” ut i pågående Moment-serie. En pava kostar 1197 kr, och det handlar alltså om en limiterad utgåva, inget reguljärt. Whiskyspots Henrik Aflodal har testat och gillar vad han får men hade velat att svensken hade mer refill-ek i sitt lager, som de ärrade skottarna, men Nya Världen-destillerierna har av naturliga skäl inte hunnit så långt ännu:
“Mackmyra är fullvuxen. Att det var så enkelt. Äppelpippandet i ungdomen som ersattes av trallande tropisk frukt tar nu klivet in i en alldeles egen ekvärld. Frukten suddas ut och blir till honung och björnlim och eken manifesteras i örtig mild beska som vattnad antar en återhållen höstlöv/läder-accent. Men vi tar det från början: Blommig maltstart i munnen, strax kryddanstormning med örtiga toner plus sandelträ, halvvägs väller björnlim in skuggad av honung, mot slutet lite fostrande sötlakrits. Efterklangen är lång och björnlimsaktig med livgivande aromatisk ek som tyngs av halvtorr lakritsstång. Så här mycket ek har aldrig en svensk whisky fått i sig. Och budskapet är kristallklart – Mackmyra hanterar ekdrivorna skickligt. Sniffa på whiskyn nyupphälld, nosen är sprudlande (domnar tyvärr efter en stund). Det är balanserat maltigt/mäskigt med tydlig honungstema och blommig air. Men det är lädertonen med Stimorol-stick som lyfter. För första gången kan man säga att Mackmyra har erövrat en ”återhållen ekkaraktär”. Borta är förvisso svenskens friska tropiska frukt. Lite vatten komplicerar smaken, kryddforceringen mildras så istället dyker koriander upp, fortfarande bärs allt fram av söt honung, men nyss nämnda höstlöv- och lädertoner är alldeles förtrollande. Mot slutet tar sötlakrits över, björnlimmet ställs i kulisserna. Eftersmaken har mer ek än förut, mörk choklad rullar över i lakrits med rökstänk. Nosen dippar tyvärr med vatten, blommigheten sväljs av sega råttor men efter vädring anas juicy fruit – den exotiska frukten är inte förlorad! Regin är alltså bättre vid 48,6, ett större och mer böljande smaklandskap. Det som fattas är förstås den där varierade MM-frukten vi vant oss vid. Med större inslag av refill-fat i nästa generation svenskvirre kan Mackmyra bli fullkomnad. Återanvänd sliten ek är ofta nyckeln til stordåd. Destillatet ges tid att utveckla sina aromer i en skonsam och lite mer passiv fatmiljö. Tid är givetvis en bristvara i Nya Världen-svängen, därför är det bättre att brassa på med färskare ved och gå stort med ekkaraktär, och det har Mackmyra lyckats förträffligt med. Bra blandat, Angela.”
85/100p 
22 
22 
20 
21
