Maltwhisky-VM Deanston toppade en kvalitetstinn VM-deltävling. Doldisen ligger i Midlands där terrängen klättrar upp mot Highlands. Inrymt i ett gammal väveri ovanpå ilskna forsen Teith som genererar elektricitet. Destilleriet har aldrig gjort något väsen av sig men är värt mer uppmärksamhet. Började satsa som singelmalt för ett par år sedan men försäljningen har inte tagit fart. Det är synd, menar Whiskyspots Henrik Aflodal:
– Deanston rymmer mycket personlighet som bara väntar på att få upptäckas av fler. Personligen har jag fått standardwhisky härifrån som har drag av gammelestrar, en smaskighet som annars bara uppstår i whisky äldre än 20 år.
Inför VM-testet spekulerade juryordförande Aflodal i att Deanston mycket väl skulle kunna vinna ifall tappningen hade den där säregna estrigheten. Och visst var det estrar i glaset men inte de djupgående åldersbetingade:
– Utan tvekan flightens bästa arom, rik exotisk frukt med lättare gräsfläktar. Oerhört saftig mun, citrus och komplex tropisk frukt som gick ut i en lätt sötsyrlig eftersmak av fruktkompott, okomplicerad och god, ackompanjerad av lite tobaksrök, ingen jobbig ek i sikte. Fräschare och mer fruktjublande än vanligt. Men de djupare gammelestrarna som ibland finns med adderar ytterligare en dimension.

Konkurrenterna var namnkunniga. Vad sägs om Balvenie, Speyside-malten med ett kraftfullt uttryck som här tas ur bourbonfat. Eller karaktärsfulla Northern Highlands-malten Balblair, en årgångswhisky som ges ut när den är klar och inte slentrianmässigt vid en given ålder. Och så var Longmorn tillbaka på startlinjen, den regerande världsmästaren från 2014 som gavs chans att åter kvala in i Malt-VM efter en snöplig sorti tidigare i år då whiskyn blev trea, futtiga två poäng från kvalifikation. En ny regel säger att destillerier som legat nära kvalstrecket kan få en ny chans att kvala in om en vakans uppstår. Ett sent återbud i Mariestad öppnade för ett wild card till Longmorn.
Alltsammans vällagrad whisky som legat 11-16 år på ekfat. Som kontrast var två NAS:are med. En ung men duktig whisky från Speyside. Och ända från Taiwan Omar, gjord av Nantou Distillery. Ön är känd för Kavalan men har mer att erbjuda. Och det var taiwanesen som blev det stora samtalsämnet under kvällen, rapporterar Aflodal:
– Många hade Omar på sin ’shortlist’ inför omröstningen, jag också. Kortlagrad i varmt klimat på ”små” bourbonfat är whiskyn sprängfull av aromer men ändå balanserad. Doften imponerade med torkad frukt och sallad, i fronten vanilj förstås, men på djupet lite bittra aprikoskärnor. Munnen bjöd på en savande komplex frukteruption med apelsintoner som halvvägs blev fetare krämig och mot slutet oljigt fenolig. I eftersmaken ramlade rökt korv och tobak ut, fortfarande sött och gott.
Slutstriden skulle stå mellan de tre omtalade skottarna. Mariestad-folket satte Longmorn högst, 3 poäng före Deanston men Henrik Aflodal gav sin guldpeng värd 6 poäng till Midlands-malten och vände på ordningen i den absoluta toppen. Experten valde dessutom Balvenie som tvåa.
– Longmorn har en imponerande mun, med vatten komplex och varierad, men 16-åringen får inte till doften. Balvenie var bättre idag. En underbar arom av juicy fruit och pikant lemon curd med savarängdiktad citruslikörmun där eteriskt bubbelgum lyfter. Ex-världsmästaren behöver få fram en annan batch om det ska gå vägen i semifinalen, det här räcker inte för att nå en final.
MALTY style | Mariestad 4 maj
1. Deanston 12 år 46,3% = 26+6 poäng
2. Longmorn 16 år 48% = 29
——————————————
3. Balvenie 12 år Single Barrel bourbon 47,8% = 22+2
4. Omar bourbon style 46% = 18
5. Balblair 11 år 2005 46% = 8
6. Spey Trutina 46% = 1
Röstförfarande: Varje provare röstar på de två malter man vill ska gå vidare till semifinal. Guldkandidaten får 3 poäng, silver ger 1 poäng. Juryns ordförande Henrik Aflodal har dubbel röststyrka (redovisas ovan som +6/+2).
Tävlingsklasser: VM har tre smakkategorier. Sherried (vinfatslagrad), Peated (rökig whisky) och Malty style (varken vinfatslagrad eller rökig whisky).